Jag beställer kyckling i bröd. När jag frågar killen var kycklingen kommer ifrån så får jag det svar som jag på ett sätt hoppats på och varit rädd för. ”Jag vet inte.”
Det här projektet tog sitt avstamp i en artikel som handlade om sillgrisslor, döda sillgrisslor som för några månader sedan flöt i land på Sveriges västkust. I texten berättade man att de dött av undernäring. När jag sökte information om vad det är som gör att de inte får i sig tillräckligt med mat så vecklade havets näringsväv ut framför mig. En väv där phytoplankton leder vidare till zooplankton, som äts av småfisk som ger näring åt sillgrisslan. Men vart hade då småfisken tagit vägen?
”Antroprocen. En föreslagen tidsepok när när människans aktivitet påverkar jordens ekosystem och klimat globalt på ett drastiskt sätt.”
Efter vidare läsning förstod jag att småfisk fångas med trålare för att bli till fiskmjöl som sedan blir till foder till fisk, grisar och kyckling. Hade då min kyckling i bröd rubbat ett ekosystem?
Projektet kom att handla om avstånd och empati. Jag försöker förstå vad som händer med oss och vår omgivning när vi saknar kunskap om eller erfarenhet av de naturliga system som omger oss och istället skapar högproducerande och människostyrda system. System där vi prioriterar några få arter på bekostnad av biologisk mångfald.
”Jag vill vara tydlig. Argumentet för att inte utrota vargen. Är vargen. Argumentet för att inte utrota fjällräv och isbjörn. Är fjällräv och isbjörn.”
”Det som en gång var” Helena Granström

Kan det vara så att våra val ger godare liv för vår art, men skapar sämre förutsättningar för många andra? Finns det en naturlig hierarki i naturen? Ser vi oss som fristående från jordens naturliga ekosystem? Det skapar en vibrerande oro i mig.
”I used to think the top global environmental problems were biodiversity loss, ecosystem collapse and climate change. I thought that with 30 years of good science we could address these problems. But I was wrong. The top environmental problems are selfishness, greed and apathy, and to deal with these we need a spiritual and cultural transformation, and we scientists don’t know how to do that.”
Gus Speth

Är vi för långt bort från processerna, kunskapsmässigt eller geografiskt för att känna och förstå vad som gör oss lyckliga? Hur kan vi i så fall komma närmare? Är vi av naturen egoistiska? Behöver vi sakta ner och arbeta med vår bild av det goda livet och i så fall hur?
”The quality of a human life cannot be measured simply in terms of resources, options, and moments of happiness; instead, we must consider our relationship to, or resonance with, the world.”
Om Hartmut Rosas tankar kring begreppet resonans.

I Sverige rekommenderar flera av de stora kycklinguppfödarna kycklingfoder utan fiskmjöl.
Lyssna på när jag beställer kyckling i bröd i klippet här nedanför.
Back to Top